Programmering i skolan

Den digitala teknikens utveckling går framåt med en rasande fart, allt från robotar som städar och klipper gräs till självkörande bilar. Hur ska vi i skolan kunna hänga på denna utveckling och undervisa eleverna i programmering?

Kunskaper i programmering är en del av den digitala kompetensen som elever behöver utveckla för att kunna hantera en ökad digitaliserad värld.

Maria Sundén Jelmini är chef för SvD:s nyhetsredaktion och hon skrev i en artikel den 2 april om framtidens skola. Där skriver hon bl.a. att införandet av digitalisering med programmering på schemat handlar inte bara om programmering utan om betydligt mer. I programmering föds en förståelse för logik och problemlösning men också en förståelse för tekniken bakom maskinerna. Alla behöver inte kunna bygga databaser och koda programvaror men det är bra att vara medveten om vad det handlar om och att man kan göra det.

Linda Mannila skriver i sin bok Att undervisa i programmering i skolan: Varför, vad och hur? att den digitala kompetensen inte bara handlar om den digitala tekniken. Det handlar inte bara om att göra utan även om att förstå. Hon skriver också att programmering inte bara handlar om att komma fram till en slutprodukt utan även om att man måste gå igenom flera faser som att analysera problemet, idén eller uppdraget samt att designa en lösning. Vi måste också kunna beskriva vår lösning på ett språk som datorn förstår, d.v.s. skriva koder. Unplugged programmering, det vill säga programmering utan dator, fungerar som ett lättillgängligt och anpassningsbart sätt att introducera programmering.

Något att ta med sig inför höstens programmeringsuppdrag kan vara att, programmering behöver inte betyda att man ska programmera på en Ipad eller på en dator i början. Låt eleverna träna på ord och begrepp som hör till kodning för att lära sig grunder och för att först vad programmering handlar om. Det kan man göra genom att eleverna får träna på att koda varandra genom att skriva stegvisa beskrivningar – koder och sedan koda någon som utför koderna. Något som är uppskattat är att vara robotar och att koda en kompisrobot att göra olika saker är en bra övning. Eleverna lär sig att man måste vara noga och ge ordentliga koder när man kodar, annars gör roboten fel.

Några tips på hur elever kan koda varandra genom unplugged programmering:

• Koda en kompis att trä pärlor på en tråd efter ett påhittat färgmönster.
• Koda en kompisen att rita en enkel bild.
• Sortera saker efter anvisningar ex. sorteringsmatta.
• Koda en kompis att hämta en sak som finns någonstans i klassrummet.
• Koda en kompis att tvätta sina händer eller ta på sig en jacka.
• Koda kompisarna att dansa rörelser genom att lägga koder med rörelsekort.
• Koda en kompis att bygga en figur med lego eller klossar.
• Koda en kompis att hitta ord genom att hitta rätt bokstäver på ett programmeringsark med alfabetet.
• Koda en kompis att fylla i rätt rutor på ett rutark.

Det är bara att låta fantasin flöda, tänka på vad man jobbar med i olika ämnen och se om man kan få in programmering på något sätt. I geografi t.ex. kan man träna Sveriges landskap, Europas länder och världsdelarna genom att programmera varandra.

Om ni är intresserade att läsa mer så är mitt tips Linda Mannilas bok ”Att undervisa i programmering i skolan. Varför, vad och hur?”

Här finns mycket matnyttigt om varför vi ska programmera i skolan, hur vi kan göra och tips på hur vi kan tänka kring bedömning.

Berit Svensson

Förstelärare i No-teknik på Hackebackeskolan läsåret 17/18