Matematikverkstad med problemlösning

Att låta eleverna arbeta tillsammans och dra nytta av varandras kunskaper och olika sätt att tänka är något vi har märkt ger goda resultat.

Vi har under två-tre läsår haft något vi har kallat för matematikverkstad en gång i veckan där eleverna i grupper arbetat med problemlösning. Vi arbetar över klassgränserna och under det här läsåret har jag varit med när klass 5 och 6 haft sina matematikverkstäder.

Lektionerna är upplagda så att eleverna är indelade i grupper med 3- 4 elever i varje grupp. Eleverna får olika matematiska problem som de arbetar med, ibland är det med laborativt material och ibland utan. Vid flera tillfällen har eleverna fått presentera sina lösningar för varandra och vi får se exempel på olika sätt och lösa samma problem.

Vad ser vi för resultat under dessa lektioner? Vi ser att eleverna resonerar och diskuterar, eleverna drar nytta av varandras kunskaper och bygger vidare på varandras idéer, många elever har olika sätt att se på samma uppgifter och det kan vara utvecklande att se eller lyssna till hur någon annan tänker. Framförallt ser vi att eleverna utvecklas i hur de tar sig an olika uppgifter, det är för det mesta inte många som ger upp när de arbetar tillsammans utan de testar och prövar med olika lösningar för att få svar på problemen.

Uppgifterna eleverna har fått under lektionerna är hämtade från olika ställen, bland annat från Skolverkets problembank och Libers rika matematiska problem, Lyckas med problemlösning från Askunge mm

Vi har även klurat ut egna uppgifter såsom att vi köpte in flaggstångslinor på 22 meter och 34 meter. Eleverna har fått i uppgift att skapa olika geometriska figurer av dessa, liksidig triangel eller kvadrat. De har också fått i uppgift att försöka ta reda på hur långa repen var. Flera av grupperna började att stega ut hur långa de trodde att repen var medan någon grupp mätte med armarna (utgick från vad de trodde var en meter). När gruppen hade enats om hur långt de trodde repet var fick de frågan om de kunde ta reda på hur långt repet var på något annat sätt. När sista frågan kom fick vi se mer kreativa lösningar än dem vi från början hade väntat oss. Att vika repet på mitten för att sedan vika det på mitten igen och så vidare tills man trodde att man kommit till en meter visade sig vara en väldigt bra metod. Eleverna har även använt repen till att fundera på vilka mått en fyrhörning ska ha för att arean ska bli så stor som möjligt om sidorna tillsammans är 22 meter. Flaggstångslinorna har vi även fått användning av på geografilektioner när eleverna fått i uppgift att bilda formen av Sverige med hjälp av linorna.

Det behöver inte alltid krävas så mycket för att ha en väldigt lyckad matematiklektion!

Tina Gustavsson

Förstelärare i matematik på Björkskolan