Lärcirkel på vuxenutbildningen

Under våren har lärarna på vuxenutbildningen/SFI läst böcker och utifrån dem haft diskussioner. Vårens läsning avslutades med en konferens där alla grupper presenterade de böcker som var lästa och vad text och samtal hade gett. Bodil, Gabriella och Emma läste boken Effektiv undervisning - meningsfullt lärande.

I vårt kollegiala lärande på vuxenutbildningen/ SFI valde vi tre kollegor att fördjupa oss i och diskutera boken ”Effektiv undervisning” av Simon Hjort och Ambjörn Furenhed.

Vi erkänner! Det var titeln som lockade. En undervisning som är effektiv, som är positiv och verkningsfull på elevernas lärande, det är ju exakt en sådan undervisning som alla vi lärare vill bedriva. Men gör vi det? Gör jag det? Alla dessa lektioner som jag planerar och genomför, har de den effekten som jag tror och önskar, eller..? Intressanta frågor tyckte vi och läste, diskuterade och relaterade till vår egen verksamhet.

Eftersom boken har ett ganska stort omfång, valde vi att fokusera på några viktiga, centrala punkter, när vi presenterade detta för våra kollegor.

Tre logiker i skolans värld

Vilken logik styr dig som lärare? Vilken är utgångspunkten i din lärargärning? Detta är frågor som alla vi som undervisar måste ställa oss, för att få syn på vad som är det centrala i vår gärning- att elever lär sig att lära.

Vad ska eleverna göra på lektionen imorgon? Frågan är högst relevant, men boken varnar för att lärare ofta fastna i en görandelogik, där elevernas sysselsättning är det primära och inte den inlärning som övningar och uppgifter ska leda till. En annan logik som också är vanligt förekommande är den administrativa logiken. Där är utgångspunkten att jag som lärare ska göra allt rätt och riktigt, enligt styrdokument och andra regler. Fokus är att alltid ha ryggen fri. Om man som lärare blir ifrågasatt kan man alltid hävda att alla papper är i ordning. Författarna menar att det är helt avgörande att det är lärandet som ska vara i fokus i planeringen. Vad ska eleverna ha lärt sig när vi avrundar arbetsområdet? Vad är målet med just denna uppgift och hur leder jag eleverna mot det målet? Att som lärare ofta stanna upp och utvärdera vad eleverna har lärt sig och ta sin utgångpunkt i det, för det fortsatta arbetet är oerhört viktigt för att lärande ska ske. I planeringen måste tid avsättas för reflektion och utvärdering, för att man ska ha koll på att lärande faktiskt sker.

Yta/ djup och stöttning

Ytkunskap och djupkunskap växelverkar och samverkar. Det ena klarar sig inte utan det andra. Att lära sig tillsynes ytlig fakta som olika begrepp och system, exempelvis en multiplikationstabell, är grunden för att kunna bredda och fördjupa en analys, jämföra eller att kunna resonera sig fram till en slutsats. För att som elev klara av att använda ytlig kunskap för att visa på mer fördjupad kunskap, krävs att läraren modellerar. Tydliga exempel från läraren på hur man går till väga för att skriva exempelvis en bokanalys efter att ha läst en roman i klassen behövs. Eleverna får veta att de ska ha ett fördjupat resonemang för att nå högre betyg, men vad är ett fördjupat resonemang? Detta måste läraren modellera för sina elever och visa med många exempel hur man ska tänka och vilka frågeställningar som är viktiga att ha med. Man ska göra uppgiften tillsammans i klassen, för att sedan låta eleverna försöka i par eller enskilt. Då har eleven en förståelse för själva proceduren och får genom detta mycket bättre förutsättningar för lösa uppgiften på ett effektivt sätt som gynnar inlärning längs vägen.

Skapa mening genom länkning och vikten av repetition

För att undervisning ska vara effektiv måste den vara meningsfull för eleven. Läraren skapar mening i lärandet genom att knyta samman gammal kunskap med ny och visa på mönster och samband. Läraren ska visa hur man kan ha nytta av en typ av kunskap och färdighet i en för eleverna helt ny kontext. Genuin kunskap innebär att eleven kan föra över kunskap från ett område och använda den i ett annat sammanhang, s.k. transfer. Då har verklig inlärning skett och författarna påtalar hur viktigt det är att läraren ägnar tid åt att synliggöra dessa länkar för eleverna. Hur går detta till då? Jo, författarna pekar på vikten av att repeterar det man har lärt sig. Planeringen ska loopa, genom att ta två steg framåt, men sedan åka bakåt i en snurr och repeterar det man tränade på för en tid sedan. Det verkar, enligt författarna och forskningen, som om repetition inte är lika okej att ägna sig åt på högre studienivåer. Men att bara hasta framåt gynnar inte effektiv inlärning, utan man måste backa bandet för att hjärnan ska processa och bearbeta kunskap, så att den verkligen fäster och blir elevens egen.

Det här är alltså ett hett boktips från oss, för att den är proppfull av allt ifrån intressant forskningsteori till mycket konkreta, praktiska exempel för klassrummet. Den är ganska tjock, men lättläst. Vetenskapliga siffror och begrepp presenteras på ett kortfattat och överskådligt sätt. Boken har insprängda episoder, nästa som fallstudier, där olika lärare reflekterar och resonerar kring sin egen undervisning och hur olika metoder faktiskt fungerar i klassrummet. Vi tycker att den är mycket bra att diskutera i t.ex. ett arbetslag, dels för att få nya idéer till sin undervisning dels för att se invanda, kanske inte så gynnsamma mönster och metoder på arbetsplatsen. På vetenskaplig grund får man då genom denna bok tips och råd för att göra sin undervisning mer effektiv.

/Bodil, Gabriella, Emma

vuxenutbildningen i Lessebo