Presentationer av våra förstelärare

Här kan ni läsa alla presentationer från våra förstelärare i Lessebo kommun

Pojkars lärande i fokus!

I Sverige har pojkar statistiskt sett, haft sämre meritvärden än flickor under lång tid. I Lessebo kommun har detta också varit tydligt, men vi börjar se en förändring till pojkarnas fördel. För att fortsätta denna positiva trend, där pojkar och flickor har samma förutsättningar att lyckas och få mer likvärdiga meritvärden i skolan, behöver vi tillsammans hitta framgångsfaktorer kring pojkars lärande. Det är dessa framgångsfaktorer kring pojkars lärande som jag genom mitt centrala försteläraruppdrag vill identifiera.

Jag heter Martina Svensson och arbetar sedan tre år tillbaka på Bikupan i Lessebo. Jag undervisar i SO-ämnena, men har under mina 20 år som lärare haft många olika uppdrag. Jag har tidigare arbetat både på gymnasiet, i resursklasser och som speciallärare. En gemensam nämnare är att jag tidigare främst undervisat grupper med pojkar som majoritet. Därför blev jag både nyfiken och förvånad över den statistik som visade att pojkar lyckades sämre i skolan och att de hade lägre meritvärden än flickor, det var något jag inte hade reflekterat över.

Syftet med mitt centrala försteläraruppdrag är att identifiera och synliggöra framgångsfaktorer som gör att pojkar kan lyckas i skolan, på samma nivå som flickor. Jag har därför påbörjat auskultationer hos kollegor på alla skolor i Lessebo kommun, för att se vilka framgångsfaktorer som finns i den befintliga undervisningen. Under mina besök ute i verksamheten intervjuar jag även några pojkar, för att få deras syn på vad som är viktigt för att de ska lära sig i skolan.

För att ha en grund att stå på, har jag utgått ifrån Fredrik Zimmermans forskning kring pojkars lärande. Utifrån hans iakttagelser och empiriska erfarenhet har jag tagit fram några faktorer som jag utgår ifrån i mitt uppdrag. Några av dessa faktorer är struktur, hanterbarhet och begriplighet, klassrumsklimat, material och uppgifter samt progressionsmöjlighet. Dessa faktorer var även grunden till den kommungemensamma konferens som vi hade i februari, där alla kollegor kom med tankar och funderingar, utifrån sin yrkesutövning. Detta underlag visar tydligt att vi gemensamt har en enorm kompetens och att vi genom att lära av varandra har möjligheten att göra skillnad för pojkarna i våra verksamheter, så att de kan nå högre kunskaper och meritvärden.

För att ytterligare fördjupa arbetet ingår Lessebo kommun nu i ett praktiknära forskningsprojekt, ULF, som är kopplat till Linnéuniversitetet. ULF står för: Utveckling, lärande, forskning och är en nationell försöksverksamhet som genomförs på uppdrag av regeringen. Fokus kommer att vara pojkars lärande, men vi vidgar perspektivet ytterligare. Vi vill undersöka den röda tråd som genom det systematiska kvalitetsarbetet i Lessebo kommuns skolverksamhet, går från det som händer i våra klassrum hela vägen upp till förvaltningen och tillbaka ned till våra elever.

Under nästa år kommer jag även att undersöka hur frånvaro/närvaro påverkar pojkars inlärning och meritvärden. Här är tanken att undersöka vad som gör att vissa elever går till skolan och till sina lektioner varje dag, medan andra har en betydligt större frånvaro och i vissa fall stor ogiltig frånvaro. Målet är att hitta faktorer som gör att vi kan möta alla elever på ett sätt som gör att de kommer till skolan och sina lektioner varje dag.

Givetvis fortsätter jag med mina verksamhetsbesök och auskultationer – kanske är det just dig och dina elever som jag kommer träffa till hösten, ta gärna kontakt med mig så att vi tillsammans kan göra vår undervisning till världsklass!

Här kan du titta på en del av det arbete som gjorts under det senaste året:

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/sa-har-skolan-gjort-for-att-stotta-killarna Länk till annan webbplats.

Elevers motivation
Jag heter Ann-Sofi Falk och är klasslärare på lågstadiet på Kvarndammskolan. Mitt försteläraruppdrag handlar om elevers motivation. Anledningen till att det blev just detta innehåll beror på att jag under årens lopp har mött elever som av olika anledningar visar på varierande motivation till skolarbetet. Jag har då reflekterat kring vad jag som lärare behöver göra för att försöka få eleverna så motiverade som möjligt. I våras skrev jag dessutom min D-uppsats om just detta, vilket jag nu har stor nytta av i mitt nya uppdrag.

Att eleven har en god motivation till skolarbetet är av stor betydelse för hur eleven tar till sig och engagerar sig i undervisningen. För pedagogerna i skolan kan det vara en utmaning att motivera alla elever. Det finns olika anledningar till att elever inte känner sig motiverade till skolarbetet och då behöver vi pedagoger hjälpas åt för att möta dessa elever på bästa sätt. Där fyller mitt uppdrag en funktion. På Kvarndammskolan kommer vi bland annat att genomföra:

• Föreläsningar med vetenskaplig grund
• Diskussioner och reflektioner
• Ge varandra konkreta exempel på motiverande arbetssätt
• Skoltema

Om två år hoppas jag att dessa aktiviteter har lett till att personalen har fått en vetenskaplig grund att stå på vad gäller motiverande undervisning. Vi har även fått reflektera och diskutera kring vår undervisning och gett varandra tips och idéer på motiverande arbetssätt. I skoltemat kan vi använda oss praktiskt av våra kunskaper kring motiverande undervisning. Jag hoppas att eleverna om två år känner att de har fått ta del av motiverande lektioner inom och utanför skoltemat och därmed blivit engagerade och inspirerade av lektionsinnehållet. Min förhoppning är även att detta arbete leder till ökad gemenskap och vi-känsla på skolan, både för elever och personal.

______________________________________________________________

Våra namn är Mikaela Alexandersson och Elin Strömwall. Mikaela arbetar på Björkskolan i Skruv och Elin arbetar på Lustigkulla skolan i Kosta. Vi är båda klasslärare och undervisar i de teoretiska ämnena på mellanstadiet.

Vårt försteläraruppdrag har inriktningen inkluderande undervisning, med fokus på den pedagogiska lärmiljön.

Under arbetets gång kommer vi att beröra olika delar i den pedagogiska lärmiljön som exempelvis; digitala verktyg, bildstöd och extra anpassningar. Syftet med att beröra dessa delar är att de spelar en viktig roll i skapandet av en mer likvärdig pedagogisk lärmiljö för både elever och personal.

Vi kommer bland annat att skapa en materialbank tillsammans på enheterna, Björkskolan och Lustigkulla skolan där personal kan dela med sig av material med varandra, för att öka det kollegiala samarbetet mellan både kollegor, och enheter.

Målbilden med vårt arbete efter två år är att eleverna ska uppleva en mer likvärdig undervisning, samt att personalen ska vara mer medveten om hur man gör undervisningen mer inkluderande för alla elever.

______________________________________________________________

Hej,

vi är Ida och Katarina som är förstelärare på Hackebackeskolan och vårt uppdrag heter:
Initiera och leda utvecklingsarbete kring lärande mot ökad måluppfyllelse.
Utöver vårt uppdrag som förstelärare arbetar Ida i årskurs 4 och Katarina i årskurs 1.

I vårt uppdrag arbetar vi för att bidra till att utveckla undervisningen och skapa förutsättningar för elever att nå högre måluppfyllelse genom att analysera och bedöma utvecklingsbehoven på skolan.

Vi har nu påbörjat arbetet med att göra årshjul i alla ämnen ur ett F - 6 perspektiv vilket ger eleverna en rättsäkerhet till kunskap och möjlighet att lära sig på olika vis. Vi bygger årshjulen med en röd tråd både genom årskurserna och även genom de olika ämnena, exempelvis progressionen i arbetsområdet karta som går över årskurserna och även i ämnena SO och idrott. Det som eleverna teoretiskt lär sig i klassrummet arbetas vidare och befästs under idrotten och vice versa.

Årshjulen skapar även en trygghet för pedagogerna på skolan eftersom de skapar en inblick i varandras arbete och bygger broar mellan de olika stadierna. Vad kan vi räkna med att eleverna har gjort tidigare och hur kan vi planera för att förbereda eleverna inför nästa stadie?

Vi blir en gemensam helhet som visar att vi alla är olika men lika viktiga, som pusselbitar till ett pussel.

Vi vill varandra väl, vi gör varandra bra!

______________________________________________________________

Jag heter Camilla Linnér och arbetar på Lessebo utbildningscenter.

På gymnasieskolan undervisar jag i matematik, No-ämnena, UF och så är jag mentor för eleverna på programmet IMY. På vuxenutbildningen undervisar jag i grundläggande matematik.

Mitt försteläraruppdrag är att tillsammans med rektor och biträdande rektor utveckla programmet yrkesintroduktion (IMY). Jag är huvudansvarig för elevernas undervisning och för deras kunskapsutveckling och jag är huvudansvarig för kontakten mellan skolan och praktikplatserna.

Det finns fyra olika introduktionsprogram och Lessebo gymnasieskola har tre som är individuellt alternativ, språkintroduktion och yrkesintroduktion.

Introduktionsprogrammen ska ge obehöriga elever möjlighet att komma in på ett nationellt gymnasieprogram eller leda till att det kan ge arbete.

På yrkesintroduktion ska eleverna få en yrkesinriktad utbildning för att kunna söka till ett yrkesprogram eller få ett arbete. Programmet som startades höstterminen 2022 på Lessebo gymnasieskola innebär att eleverna varvar studier med teoretiska kurser med praktik inom olika yrkesområden.

______________________________________________________________

Läsa för livet

Det är ingen nyhet att god läsförmåga är viktig. I skolans värld är det centralt, men en god läsförmåga är något som hjälper oss genom hela livet. För att ge våra elever de bästa förutsättningarna nu och i framtiden har vi på Lessebo Utbildningscenter valt att satsa på just läsning.

Vi heter Jeanette och Emelie och har för närvarande varsitt försteläraruppdrag med fokus på att öka våra elevers läsförmågor. Uppdraget innefattar både vuxna elever och gymnasieelever som kommit olika långt i sin språkutveckling.

Det läsprojekt som nu har startats är en fortsättning och utveckling av ett tidigare läsprojekt som visat goda resultat. Läsprojektet innefattar allt från individuell intensivlästräning till införandet aven schemalagd lästimme som når merparten av eleverna på gymnasieskolan. Under lästimmen tränas allt från läsförståelse, lässtrategier och bibliotekskunskap till uttal.

Lästimmen är det som är nytt för i år. Där har vi valt ett nytt och spännande sätt att organisera undervisningen på. Vi är fyra pedagoger och fyra elevgrupper. Undervisningen är indelad i fyraveckorsperioder. Efter fyra veckor byter elevgrupperna pedagog och inriktning på lästimmen. Detta gör att vi tar till vara på alla pedagogers olika kompetenser och ger eleverna samma förutsättningar för att utveckla sin läsförmåga.

______________________________________________________________

Jag heter Evelina Eklund och jag arbetar som bildlärare på Bikupan sedan fyra år tillbaka.

Jag är förstelärare inom området
”Ledning och stimulans samt Extra anpassningar” och kommer under de två kommande åren arbeta med att stödja och stärka Bikupans arbete med att möta alla elever utifrån deras behov och förutsättningar. Jag kommer titta på forskning och beprövad erfarenhet för att delge och inspirera mina kollegor men också ta reda på vad eleverna på Bikupan tycker är framgångsrika undervisningsstrategier.

Utifrån det är mitt mål att ta fram mallar och rutiner i hur vi som lärare kan arbeta på Bikupan för att gynna elevernas lärande och för att eleverna ska få en övergripande känsla av sammanhang i undervisningen, oavsett vilket ämne eller vilken lärare de möter.

______________________________________________________________

Jag heter Klas Oskarsson och kommer under två år att arbeta som förstelärare i de naturorienterande ämnen.

Mitt uppdrag är att väcka intresse för de naturorienterande ämnena. Jag kommer att jobba med motivationsskapande arbete i form av värdeskapande undervisning. Huvuduppgiften blir att ge Bikupans åttondeklassare goda förutsättningar för att tävla i Teknikåttan som är Sveriges största tävling i naturvetenskap och teknik. I tävlingen har våra klasser en chans att vinna pengar till sin klasskassa.

Samtidigt arbetar jag som ämneslärare och mentor på Bikupan med undervisning i biologi, kemi, fysik, teknik och matematik,

Målsättningen med min värdeskapande undervisning är att öka förståelsen och intresset för naturvetenskap. Förhoppningen är att då även öka skolans måluppfyllelse i dessa ämnen samt att öka andelen elever som läser naturvetenskap och teknik på gymnasiet.

______________________________________________________________

Jag heter Kristin Möller och arbetar på Hackebackeskolan i Lessebo som klasslärare i åk 1. Jag har också ett uppdrag som central förstelärare i språkutvecklande arbete i praktiken.

I mitt arbete som central förstelärare ska jag inspirera och handleda kollegor i att arbeta språkutvecklande i alla ämnen.

Jag kommer utifrån behov och önskemål, som framkommer i terminsutvärderingen HT-22, arbeta med handledning inom följande områden:

• Strukturer som främjar elevers utveckling/användning av sitt skolordförråd i tal och skrift. Det kan vara bildstöd hämtat från Inprint som förförståelse eller arbete med någon struktur inom Kooperativt lärande, där eleverna får använda språket och samarbeta och stötta varandra.
  
  
• Strukturer för tal och samtal. Det kan vara att eleverna under lektionen får stöd i hur de kan påbörja/fortsätta/avsluta ett samtal.
  
  
• Strukturer för skrivande av olika texttyper. Det kan vara skrivmallar eller arbete med någon struktur inom Kooperativt lärande, där eleverna får samarbeta och stötta varandra.
  
  
• Förförståelse inför läsning av nya texter. Det kan vara bildstöd hämtat från Inprint eller stödstrukturer för läraren vid genomgång.

Jag kommer också utifrån språkutvecklande arbetssätt göra filmer som läggs ut här på Pedagog Lessebo som inspiration för pedagoger.

Tillsammans med Anna Edberg, som har en utvecklingstjänst inom nyanländas lärande på förskolor i Lessebo kommun, kommer jag arbeta för att få en röd tråd från förskola till gymnasiet inom läsning, skolordförråd och samarbete med vårdnadshavare.

______________________________________________________________

Mitt namn är Mihaela Popa och jag arbetar på Lustigkulla skola i Kosta. Jag är klasslärare och undervisar i årskurs 4.

Mitt uppdrag handlar om att planera, organisera och leda arbetet med Läsa, skriva, räkna -en garanti för tidiga stödinsatser i syfte att ge eleverna rätt stöd i rätt tid och förbättra elevernas studieresultat.

Läsa, skriva, räkna -en garanti för tidiga stödinsatser gäller för elever i förskoleklass och lågstadiet. Garantin handlar om att stärka en elevs rätt till stöd i svenska, svenska som andraspråk och matematik. Stödinsatserna ska sättas in tidigt och ska vara utformade utifrån elevens individuella behov.

Målbilden med det här arbetet är att den undervisande läraren har möjlighet att ge varje elev de anpassningar eller särskilt stöd den behöver för att utvecklas så långt som möjligt. Samtidigt upplever kollegor att genom samarbete och samverkan delar man på arbetet med att uppnå läsa, skriva, räkna-garantin. Då skapas en arbetsplats där kollegor tar tillvara på alla de olika kompetenser.

Mitt namn är Camilla Nilsson och jag vill härmed presentera mig och mitt uppdrag som förstelärare på Kvarndammskolan. Jag har arbetat på Kvarndammskolan sedan 2013, just nu är jag klasslärare i årskurs fem och undervisar i matematik, svenska, teknik samt NO-ämnena.

Jag har under senare år använt mig av kooperativt lärande eller samarbetslärande, med mina elever med mycket gott resultat. Genom att arbeta kooperativt med eleverna stödjer de varandra i sin kunskapsutveckling. Jag ser delaktiga elever där alla kommer till tals, gruppen skapar en härlig ”vi-känsla” där eleverna accepterar varandras olikheter och känner sig trygga med varandra. Då arbetet sker i par eller team om vanligtvis 4 elever, lär eleverna med och av varandra vilket leder till att jag som pedagog får mer tid med de elever eller grupper som behöver det. I förlängningen leder arbetet till högre måluppfyllelse för mina elever i enlighet med Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2022 (Skolverket 2022, s. 14).

Då de positiva effekterna av kooperativt lärande är så goda är det stort fokus på att fortskrida det arbetet med mina kollegor i mitt arbete med att utveckla matematikundervisningen för ökad måluppfyllelse på Kvarndammskolan, som jag påbörjade hösten 2020. Under mina tidigare år som förstelärare i matematik arbetade jag med att;

• analysera och se över att den planerade undervisningen i matematik utgår från och omfattar ämnets hela syfte
• få det kooperativt lärande att bli ett naturligt inslag i alla matematiklärares undervisning, för att på så sätt få samtliga elever på skolan aktiva i matematiska samtal och för att öka måluppfyllelsen hos samtliga elever
• ge pedagogerna fler strategier för att få samtliga elever aktiva i samtalen om och med matematik
• introducera matteappen och vägleda kollegor till att använda den
• visa på olika sätt att arbeta med begrepp
• skapa presentationer med exempel på olika stukturer, strategier, moduler, lektionsplaneringar m.m. Dessa finns för all personal att tillgå i vår gemensamma drive.
• skapa och arbeta med grupper av elever som har kommit långt i sin matematikutveckling

I utvärdering, våren 2022, med personal som deltagit i min kompetensutvecklingen framkom det att personalen blivit stärkt i att använda kooperativa metoder i sitt klassrum, att de fått fler strategier för att få samtliga elever aktiva i samtal, relationer (i klassrum, raster, lärare-elev o.s.v) hade blivit bättre, att det är ett större engagemang och delaktighet av eleverna i matematiska samtal. Pedagogerna kunde även se en ökad motivation hos eleverna till att lära, samt en högre måluppfyllelse hos flera av våra elever.

Under läsåret som följer kommer jag därför att fortsätta mitt uppdrag med att;

• hjälpa undervisande lärare i matematik att komma igång att använda Matteappen Magma. Med stöd av Magma kan pedagogerna tidigt upptäcka elevers missuppfattningar samt initiera goda matematiska samtal i klassrummet.
• introducera nya kollegor för det kooperativa lärandet
• hålla i workshops kring det kooperativa lärandet för all personal
• driva och leda kollegialt arbete med hjälp av skolverkets modul ”Språk i matematik”
• arbeta vidare med grupper av elever som har kommit långt i sin matematikutveckling för att ge dem möjligheter att utvecklas utefter sina förmågor