Att ta in verkligheten i klassrummet!
Lyssna
När jag tänker tillbaka på min egen skolgång, har jag många gånger förundrats över att jag hade en övertygelse om att skolan var skolan och övriga världen var något annat – och att skolan och omvärlden egentligen inte hade något med varandra att göra. Tyvärr är jag övertygad om att ganska många fler trodde lite som jag när de gick i skolan – att skolan var en egen liten värld.
Som lärare ser jag det därför som mitt uppdrag att få mina elever att inse att skolan är en del av verkligheten och att det vi läser om i skolan är en förutsättning för att kunna förstå och ta del i samhället. Att inse att det vi lär oss har ett syfte och att det är en del av verkligheten, ger mer intresse och inspiration att lära.
Med dagens moderna teknik, är våra förutsättningar för detta bättre än någonsin. Det behöver inte heller ta så mycket extra tid – det kräver bara att man hittar ”guldkornen” som ger oss möjligheterna. Genom att läsa/titta på nyheter varje dag, är det relativt enkelt att hitta verkliga nyhetshändelser som passar ihop med undervisningen. För mig som lärare blir det också så mycket roligare – då man märker elevernas ökande intresse. Jag ska ta ett exempel…
I projektet ”Mot nya höjder” (www.motnyahojder.com
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. om du är mer nyfiken) fick skolorna i Kronobergs län möjlighet att träffa en astronaut – mot att vi hade gjort ett visst antal uppdrag. Vi började projektet med att titta på en nyhetssändning om att en ny raket var på väg upp till den internationella rymdstationen ISS. Med på den var den italienska astronauten Samantha Cristoforetti. Vi tog reda på mer om henne genom att söka på nätet och vi ”lärde känna” astronauten Samantha var. Vi kunde med hjälp av nyheter och ”nätet” lära känna en person som var i rymden just då!
Under det kommande halvåret följde vi hennes liv uppe i rymden, i tyngdlöshet, och hennes vardag på ISS. Vissa dagar kopplade vi upp oss mot en ”livekamera” på ISS och fick se i realtid vad astronauterna gjorde. Vi kopplade också upp oss mot en ”live-tracker” som visade var över jordklotet rymdstationen befann sig just då. Andra dagar hade Samantha eller någon annan astronaut lagt ut en youtubefilm som vi självklart tittade på. Varje gång det kom någon nyhet om rymden, jorden eller ISS läste vi och pratade om det i skolan.
Vi berörde mängder av NO-ämnena, teknik-ämnets eller matematikens centrala innehåll och kunskapskrav under dessa ”nyhetsstunder” och på köpet fick vi även massor av svenska, SO, engelska, bild m.m. Under detta halvår vi arbetade med uppdragen från ”Mot nya höjder” blev vårt arbete uppmärksammat flera gånger. Vi fick en hälsning och ett signerat foto av vår svenska astronaut Christer Fuglesang, ett besök av landshövdingen och ett antal reportage i media – genom vårt sätt att använda nyheter och media från verkligheten hade vi blivit en nyhet – i verkligheten!
Samma dag som eleverna gick på skolavslutning det året landade Samantha på jorden igen – som den kvinna som då varit längst uppe i rymden: 200 dagar! Eleverna fick ett avslut på vår resa tillsammans med Samantha när de själva gick på sommarlov. När nästa termin började så började vi att planera för att få vårt astronautbesök, men vi visste inte vilken astronaut som skulle besöka oss. Projektet ”Mot nya höjder” som följt vårt arbete, valde att låta just Samantha Cristoforetti besöka just oss! Vi fick en fantastisk dag tillsammans med Samantha och eleverna kände det som att de redan kände henne ganska väl. Att ha en livs levande astronaut i klassrummet, som berättar på ett personligt sätt om livet i rymden – är ett tydligt exempel på hur verkligheten kommit in i klassrummet!
Nu är ju jag också medveten om att vi inte alltid kan få tillgång till något så exklusivt som en astronaut till vårt klassrum – men det går faktiskt att ta in nyheter och verkligheten i nästan alla arbetsområden inom de flesta ämnen. Till exempel är det nästan dagligen nyheter på nätet, i artiklar och filmer, om vår miljö och vårt klimat som passar bra in vår övriga undervisning i NO och SO. När vi arbetar med människokroppen finns det alltid ny forskning i media som aktualiserar skolarbetet och visar att det är på riktigt – vuxna, välutbildade forskare arbetar med samma sak som oss i skolan – fast på högre nivå. När vi arbetar med jordklotets och jordskorpans uppbyggnad med plattor, eller om jordbävningar och vulkanutbrott, så finns det alltid aktuella nyheter om att det varit ett vulkanutbrott eller jordbävning någonstans på jorden – ofta med ganska dramatiska och intressanta videoklipp som även visar vad som händer i verkligheten. I matematiken är det ganska spännande att låta eleverna jämföra priser från olika avbetalningstjänster med vad produkterna kostar på exempelvis prisjakt.se. När de själva ser hur mycket skillnaden är mellan att köpa på avbetalning blir matematiken på riktigt – och de flesta elever tycker, som en elev utryckte det, ”då måste man ju vara dum på riktigt, om man betalar mycket mer än man behöver”. Inom svenska och SO finns också här en ständigt relevant fråga om källkritik i det man läser och ser på nätet. Detta behöver framtidens vuxna lära sig tidigt och bli duktiga på.
Vi lärare har idag alla möjligheter att ta in verkligheten i klassrummet ganska ofta med hjälp av internet och modern teknologi, för att göra kopplingen mellan skolan och verkligheten tydlig: Det vi läser om i skolan finns och händer i verkligheten… och en positiv bieffekt av detta arbetssätt är att elevernas nyhetsintresse ofta ökar och på köpet blir de både lite mer allmänbildade och mer delaktiga i samhället och vår omvärld… och personligen ser jag det faktiskt som en ganska stor del av mitt uppdrag som lärare.
Henrik Arvidsson, lärare åk 4, förstelärare i pedagogisk IT på Hackebackeskolan