Alla har vi olika bagage

Alla har vi olika bagage.

Jag gillar väskor. Jag köper inte dyra väskor, jag vill ha många olika.

När min ena son spelade innebandy brukade de skoja om att de inte behövde ta med förbandsväskan om jag var med. Jag hade allt i min handväska; plåster, bedövningssalva, kirurgtejp, blodstoppande vadd…

Min man brukar skoja om att ifall huset brinner ner räddar vi min väska först, så klarar vi oss i minst en vecka. Jag har plånbok, nycklar, allergitabletter, huvudvärkstabletter, pennor, extra strumpbyxor, lite smink, tumstock och en liten skiftnyckel…Jag reser aldrig ”lätt”. Jag börjar tvärt om när jag packar inför semestern; jag kollar i garderoben och låter bli att packa det jag inte tror att jag kommer att behöva. Det är ok att skoja om mina väskor och innehållet i dem. Jag packar ner vad snart 52 års livserfarenhet säger mej att jag kan komma att behöva. Jag känner mej väl rustad för alla eventualiteter.

Hur väl rustade är femåringarna vi snart släpper vidare till förskoleklassen? Vad har vi packat åt dem? Förhoppningsvis har vi fyllt deras ryggsäckar proppfulla av massor av olika upplevelser och kunskaper. Upplevelser av att vara kompetenta, omtyckta och ”en i gänget” men samtidigt unika och viktiga. En positiv syn på sej själv och sina kompisar. En tillit till att vuxna vill dem väl.

Det är tyvärr inte allas packning som ser ut på det sättet. En del har luggslitna väskor redan när de kommer till oss på förskolan. Ibland beror det på ekonomiska brister, ibland på bristande förståelse för barnens behov hos vuxna omkring dem. En del föräldrar har själva inte så mycket positivt bagage att dela med sej av till sina barn, hur gärna de än skulle vilja. Tilliten till samhället kanske har brustit. Livet tränger sej på med skilsmässor, arbetslöshet mm. Egna sjukdomar och funktionsnedsättningar spelar in både gällande lyhördhet för barens signaler och orken att vara en bra förälder.

Det är där förskolans kompensatoriska uppdrag kommer in i bilden. Alla barn, oavsett vad de har med sej i bagaget, ska erbjudas en likvärdig verksamhet. Ju mångsidigare den verksamheten är, desto fler chanser för barnet att få känna sej kompetent. Alla kan inte vara bäst på allt, men alla är bra på något!

Alla barn har rätt till ett positivt synliggörande!

Vi i förskolan gör vad vi kan för att lappa ihop barnens väskor och packa dem med trygghet, kreativitet, nyfikenhet och självförtroende!

Vad har du själv i din väska? //Anna