Läsåret 21/22 har samtliga förskolor i kommunen haft fokus på att utveckla lärmiljöerna.
Under två eftermiddagar under våren har pedagogerna inspirerat varandra genom att berätta om det man genomfört på sina förskolor och avdelningar.
Pedagogerna har varvat sitt arbete med föreläsningar och läsecirklar där idéer och tankar har delats. De har under tiden arbetat praktiskt för att skapa goda lärmiljöer för barnen på förskolorna.
Den bok som har använts i läsecirklarna är ”Rum för lärande” av Katinka Vikingsen
I boken, som kan ses som en handbok, ges idéer kring det fysiska rummet i förskolan. Sättet man presenterar lärmiljöerna och materialen skapar förväntningar hos barnen.
Man kan påverka lärmiljön väldigt mycket med möbler, ljussättning, färger och material.
När lärmiljön skapar förutsättningar för igenkänning för barnen på förskolan så skapas också trygghet som är viktigt för lärande - för barnen, pedagogerna och även vårdnadshavarna!
Nedan följer förskolornas presentationer i form av bildspel (pdf)/ film.
Edabackens förskola
Vi ändrar och anpassar miljön efter gruppen och individen efter behov. Våra lokaler är flexibla. Trygghet är viktigt för lärande, för barnen, pedagogerna och vårdnadshavarna!
Likvärdighet – vi arbetar utifrån varje barns specifika förutsättningar.
KASAM – Känsla av sammanhang, det ska vara en meningsfull och begriplig vistelse på förskolan
Lärmiljön på förskolan
Projektarbete ”Vår plats” Ett sätt att arbeta mot målet.
Varje avdelning har ett rum som knyter an till lärmiljöer utanför förskolan:
Ett exempel är ”Platsen bredvid glasbruket” – glas och metall. Barnen har gjort egna konstverk som påminner om de som finns på riktigt.
En annan lärmiljö utanför förskolan är Grodans plats – en plats vid Bruno Mattson-huset. Där finns en liten järnväg som barnen har jobbat med.
Material i lärmiljön
Vi har rikt material för barnen att välja på. Vi utgår från det som barnen intresserar sig för, vad de pratar om och anpassar utefter det.
Vi har en progression, en utveckling av material, i de yngre åren finns det lite mindre mängd material än på övriga avdelningar. Barnen ska lyckas och känna att de kan!
Bygg och konstruktion finns på alla avdelningar
Visst gemensamt material som exempelvis, klossar
Barnen bygger med kaplastavar, genomskinliga klossar på ljusbord, mycket fantasi i byggandet.
Bygger även med naturmaterial.
Mycket naturmaterial, vi använder oss mycket av vatten och sand. I höstas hade vi sågspån som barnen konstruerade med – byggde landskap
Igenkänning – ska känna sig trygga med varandra, personalen, lokalerna och i övergångarna.
På en avdelning finns sniglar.
Vattenlek i små skålar.
Sandbordet är väldigt omtyckt!
Känsel, färg och form – taktila
Pedagogerna började i liten skala innan vi hade boken ”Rum för lärande”
Lärmiljön på förskolan
Förskolan har gemensamma basmiljöer, Bygg och konstruktion och Ateljé, med material anpassat efter ålder, materialvalen är föränderliga, det är inte bara färdiga lösningar.
I vårt centrumrum har vi mycket byggmaterial där barnen b.la. kan göra magnetbygge och testa hur högt kan man bygga innan tornet rasar.
Vi har ateljéer på alla avdelningarna.
Lyckan: De små barnen har lera och naturmaterial som de kan plocka fram själva.
Ängen: Vi har en svart vaxduk där barnen kan rita med färgade tavelkritor!
Det finns bilder på allt material så de vet var sakerna hör hemma efter att de har använt dessa.
Vi har en plats för rollek – barnen hämtar material till det de ska leka, exempelvis kiosk, veterinär och pizzeria.
Vi har börjat tänka på färger och har beställt backar och kommer att färgkoordinera rummen.
Vi har även rensat på hyllor som hänger högt upp eftersom det ger ett rörigt intryck
Matsal
I matsalen finns en ramp så barnen når att ta maten själva. En avdelning åt gången äter mat i matsalen, det blir lugnare för barnen.
De små barnen äter i en mindre matsal där de får hämta maten själva från en vagn.
I matsituationen blir barnen mer självständiga. Hjälp mig att göra det själv (Montessori)
Ett exempel på hur vi arbetar i lärmiljöerna
Vårt vattenprojekt – Hela huset har vatten som projekt/tema
Exempel: vi har målat en hylla så får barnen skapa sina fiskar
Vi har talat om vattnets kretslopp
Digitala lärmiljöer
några exempel:
Förskolans profil är äventyrspedagogik.
Lärmiljön i naturen
Förutom själva förskolan så har vi tillgång till stugan på Ekebacken samt skogen runt stugan.
Vi har en pedagog som börjar kl. 08.00 som förbereder lärmiljön i skogen.
I stugan på Ekebacken har vi återskapat naturen – faktaböcker kring djur och natur, grön heltäckningsmatta. Vi jobbar med Sveriges djur just nu. I stugan har vi placerat ut sittpuffar med avstånd för de barn som behöver mer space.
Alla avdelningar är inte i skogen och stugan samtidigt. Vi som är på förskolan jobbar då med normer och värden, språk och kommunikation.
Lärmiljön på förskolan
Alla tre avdelningar samarbetar och har gemensamma förråd men varje avdelning har sin egen ateljé.
Rummen på förskolan har namn efter färger där vi skapar olika mötesplatser för barnen där de kan leka.
Allt material är tillgängligt i barnens höjd. Vi gör också olika anpassningar för barnen.
Det är viktigt att vara tillåtande efter barnens önskan att få upptäcka och lära.
Bildstöd – vi är mångkulturella och har barn som bara använder bilder för kommunikation.
Schema i kapprummet – med bland annat "kläder efter väder". Bilderna är gemensamma för alla adelningar.
Time-timer används överallt. Exempelvis när barnen är ute på förskolegården och cyklar. När vi tar tid med Time-timer så underlättas turtagningen.
Vi har en mycket stor gård med bland annat gungor, klätterträd och mindre träd som ger skugga på sommaren. Vi jobbar med att avdela gården så vi får olika lärmiljöer även där.
Några exempel på hur vi arbetar i lärmiljöerna
Vi blandar olika material och utgår från barnens fantasi. Vi arbetar hållbart, återanvänder mjölkkartong, tvålpump, yoghurtburk, osv. Det kostar inget och barnen tycker att det är jätteroligt.
När när vi arbetade med tema vatten så undrade barnen om man kunde bygga båtar av lego så det testade vi!
När vi diskuterade om alla kan vara författare så gjorde barnen egna böcker.
Digitala lärmiljöer
Barnen dokumenterar även sitt lärande via Ipad.
Film om lärmiljöerna på Tuvans förskola som är en 5-årsverksamhet i Hovmantorp.
Utifrån Katinkas föreläsning och bok har vi skapat flera mindre mötesplatser eller rum i rummen med hjälp av mattor, låga bord och bordskivor. Vi har även använt låga möbler för att dela av rummen och avgränsa mötesplatserna.
Mötesplatsernas innehåll är skapat utifrån det som barnen visar intresse för som tex bygg och konstruktion med olika material (magnatiles, klossar, papprör,spegelstenar, kapplastavar), djur/natur, rollek och skapande. Mötesplatserna utgår från de mål som finns i läroplanen vilket ger barnen möjlighet att utvecklas inom skapande, matematik, språk och kommunikation, naturkunskap/teknik, digitalisering mm.
Miljöerna/mötesplatserna förändras hela tiden efter det barnen visar intresse för vilket innebär att vissa miljöer varar längre än andra.
Skapat mötesplatser som ger möjlighet till kommunikation och samspel mellan barn/barn och barn/pedagog då det är i interaktion med andra som språket utvecklas.
Materialet är tillgängligt, flyttbart och föränderligt. Vi erbjuder både formellt och informellt material i utbildningen.
Det viktigaste av allt i våra mötesplatser och miljöer är närvarande pedagoger som stöttar, sätter ord på det som sker och ställer frågor som utmanar barnen vidare i deras lek och tanke.
Prästkragen & Myran presenterade sitt arbete med lärmiljöer tillsammans då de ska slås ihop sommaren-22.
Det är viktigt med enhetlighet mellan alla avdelningarna. Barnen ska känna igen sig oavsett vilken avdelning de är på. Urval av material är bra! Detta följer med barnen till femårsverksamheten.
Då vi hade stängningsdag jobbade vi med de viktigaste mötesplatserna och det var bygg- och konstruktion och ateljén.
Tog fram lathundar för grundmaterial i Ateljén. Se exempelbild i bildspelet.
När barnen har vattenlek så behöver det inte vara stora baljor, det är lika roligt och lärorikt med små kärl.
Vi har gemensamt material som vi delar med oss av mellan avdelningarna.
Temaarbete, Motorikrum med klättervägg, madrass under.
Kuben – vi förändrar innehållet i den.
Vi har gjort mötesplatser till barnen. Miljöverkstan i kommunen har hjälpt oss att sänka borden genom att kapa bordsbenen. Det blev stor skillnad!
Det blir en helt annan självständighet för barnen när de kan nå det som är på borden.
Färgers betydelse.
Alla rum har gröna mattor. Naturfärgat i förvaringsbackar. Vi har kommit långt i tanken att vi ska arbeta gemensamt så att vi har samma tänk på alla avdelningar.
Vi har en nybyggd förskola med stora och luftiga lokaler. En bra grund eftersom allt är nybyggt.
Förskolan har bra planlösning med många nya barnanpassade möbler.
Utomhusmiljön:
I utomhusmiljön har vi mycket lekredskap med stötdämpande träflis som underlag.
På baksidan är den största gården. Alla avdelningar på Askungen har tillgång till gården. Framöver kommer vi dela av för de yngre barnen. Vi har även tillgång till en fin skog.
Inomhusmiljön:
Alla avdelningar på förskolan har gröna golv, förutom matsalen och korridorerna som har blågrå golv. Vi har en färgskala som matchar och det skapar lugn och enhetlighet.
Då alla möbler är likadana så kan man flytta möbler mellan avdelningarna och möblera om utifrån barnens intresse. Vi kan skapa mötesplatser med rum i rummen.
Soffor är bra för att dela av rummet. Bokhyllor som skärmar av. Vi låter våra lokaler vara levande. Vi möblerar om ofta!
Vi har också två ateljéer som barnen tycker mycket om.
När det gäller leksaker så har vi ”med måtta”. Exempelvis när barnen ska leka med tågbanan så har vi inte alla bitar framme i lådan. Man kan fylla på om barnet behöver fler bitar.
Vi har inte ett speciellt dockrum eller konstuktionsrum. Vi har allt material i rullbara lådor. Alla leker med allt, ingen skillnad på "pojkleksak" eller "flickleksak".