Bygglovsguide

Du behöver oftast bygglov om du vill bygga nytt, bygga till eller göra vissa andra ändringar. Ibland måste du göra en anmälan även om du inte behöver bygglov.

Behöver jag bygglov eller anmälan?

En byggnad måste fungera tillsammans med miljö, människor och verksamheter som finns runt omkring. När du ska bygga, ändra eller riva en byggnad behöver du därför ofta ett tillstånd – antingen ett bygglov eller en anmälan. Om du vill bygga nära vatten kan du också behöva strandskyddsdispens.

Bygglov och anmälan styrs av plan- och bygglagen (PBL). Reglerna finns till för att säkerställa att byggandet sker på ett säkert, hållbart och välplanerat sätt.

Om en åtgärd kräver bygglov eller anmälan beror bland annat på:

• Vad du vill göra – till exempel bygga nytt, bygga till, riva eller ändra
• Var fastigheten ligger – inom eller utanför detaljplanerat område
• Vilka bestämmelser som gäller – till exempel regler i detaljplan eller områdesbestämmelser

Bedömningen görs alltid utifrån lagstiftning och gällande detaljplan. Detaljplanen avgör vad byggnader får användas till, vilken storlek de får ha, hur de får placeras och hur de får se ut. Detaljplaner visar gator, allmänna platser och hur mark och vatten får användas. De används som underlag när vi går igenom bygglovsansökningar.

Kontakta bygglovsavdelningen

Eftersom reglerna kan variera mellan olika områden rekommenderar vi att du kontaktar bygglovsavdelningen i god tid innan du börjar planera ditt projekt. Då får du veta vad som gäller för just din fastighet. Om en åtgärd är lovpliktig får du inte börja med några bygg- eller rivningsjobb innan du fått bygglov och startbesked. Därför bör du vänta tills du fått ett beslut från myndighetsnämnden innan du beställer byggsatser och bokar tid för byggstart med hantverkare.

Tips inför kontakten

För att vi ska kunna ge dig bättre vägledning är det bra om du har tagit fram en enkel skiss eller handling som visar vad du vill bygga och var på tomten det ska placeras. Bedömningen av om åtgärden kräver lov eller inte beror ofta på sådana detaljer.

Använd gärna vår e-tjänst för att boka tid för bygglovsrådgivning:

Du kan också kontakta oss via e-post:

Bygglov - så går det till

När du vill bygga nytt, bygga till, ändra eller riva en byggnad kan du behöva ett bygglov eller en anmälan enligt plan- och bygglagen (PBL).
Syftet är att säkerställa att byggandet sker på ett säkert, hållbart och välplanerat sätt.

Du får inte börja bygga förrän du fått både bygglov och startbesked.

Innan du ansöker är det bra att:

• Kolla vad som gäller för din fastighet i detaljplanen.
• Ta fram en enkel skiss eller ritning över vad du vill bygga och var på tomten det ska placeras.
• Kontakta bygglovsavdelningen om du är osäker på om lov eller anmälan krävs.

Ansök via vår e-tjänst för bygglov.

Det är viktigt att ritningarna är fackmannamässiga och skalenliga.

Vanliga handlingar kan inkludera:

• Situationsplan
  Visar byggnadens placering på fastigheten. Ritningen ska vara måttsatt och skalenlig. Redovisa samtliga fasadmått samt minsta avstånd till fastighetsgräns.
• Planritning - för alla våningsplan
  Fasta funktioner ska redovisas samt möblering i hall, kök, badrum, tvättstuga, vardagsrum och sovrum. Det är viktigt att du även visar hur möblering ska vara. Vi bedömer hur tillgängligheten för personer med nedsatt orientering- och rörelseförmåga blir. Ritningen ska vara måttsatt och skalenlig, gärna i skala 1:100.
• Fasadritning - för byggnadens samtliga fasader
  Denna ritning ska även redovisa befintliga och nya markförhållanden om marken ska ändras vid byggnationen. Fasadritningen ska vara skalenlig, gärna i skala 1:100.
• Sektionsritning
  Denna ritning ska även redovisa takhöjd, taklutning och byggnadshöjd samt vara skalenlig, gärna i skala 1:100.
• Uppgifter till en certifierad kontrollansvarig.
• Kulör- och materialbeskrivning
  Beskrivning av byggnadens fasadbeklädnad, taktäckningsmaterial, fönster och dörrar.
• Förslag till kontrollplan
  Redovisar de kritiska momenten, hur de kontrolleras och av vem. Du ska även berätta hur bygg- och rivningsavfall hanteras. För enklare åtgärder finns exempel och mall att utgå från, men det är viktigt att kontrollplanen är anpassad efter det specifika projektet.
• Riskbedömning
  Riskbedömningen är ett underlag till kontrollplanen. Här ska projektets olika risker identifieras och värderas. De momenten med hög konsekvens och sannolikhet ska resultera i en kontroll i kontrollplanen.

Ansökan handläggs först när den är komplett. Är ansökan inte komplett kommer ett brev, Föreläggande om komplettering, att skickas till dig. I brevet står det vilka handlingar som saknas.

När ansökan är komplett granskas den mot plan- och bygglagen och detaljplanen. Bedömningen omfattar bland annat:

• Byggnadens placering och utformning
• Tillgänglighet
• Påverkan på omgivning, natur- och kulturvärden

Handläggningstiden är normalt 10 veckor, men kan förlängas vid behov.

När beslut fattats anslås det på kommunens digitala anslagstavla.
Beslutet är överklagningsbart inom 3 veckor från att det publiceras. Du får börja bygga direkt när du fått startbesked, men arbetet sker på egen risk tills beslutet vunnit laga kraft.

Vid enklare byggprojekt behövs inget tekniskt samråd, om alla handlingar inkommer direkt så kan startbesked ges i samband med bygglov.

När tekniskt samråd krävs ska byggherre, kontrollansvarig och en byggnadsinspektör från kommunen tillsammans ha ett möte där man bland annat går igenom projektets konstruktion och tekniska lösningar, försäkringar, kontrollplanens utformning, behov av utstakning och hur många arbetsplatsbesök som kommer att behövas.

Det är bra om andra berörda parter som exempelvis byggentreprenören också medverkar.

Även om tekniskt samråd inte hålls krävs en kontrollplan. En kontrollplan redovisar vilka krav som gäller, vad som ska kontrolleras under byggtiden, hur kontrollen utförs, när kontrollen utförs och mot vad man kontrollerar samt vem som utför kontrollen.

I startbeskedet står det vilka handlingar som myndighetsnämnden behöver för att lämna slutbesked.

Börjar du bygga innan du fått startbeskedet kan du bli skyldig att betala en byggsanktionsavgift. Ett startbesked gäller i 2 år för anmälan, och i bygglovsärenden tills dess att bygglovet upphör att gälla vilket är 5 år efter att bygglovsbeslutet vunnit laga kraft.

Om det bestämts vid tekniskt samråd så ska arbetsplatsbesök hållas under byggtiden. Vid besöket tittar vi bland annat på hur bygglovet och kontrollplanen följs. Byggherren ansvarar för att kontroller genomförs enligt kontrollplanen.

I startbesked framgår om slutsamråd krävs. Byggherren, den som sökt bygglovet, eller kontrollansvarig meddelar kommunen när bygget håller på att bli färdigt. När bygget är färdigt hålls ett slutsamråd på byggarbetsplatsen. Där ska byggherre, kontrollansvarig och byggnadsinspektör vara med. Vid samrådet går man bland annat igenom hur kontrollplanen följts, att eventuella andra villkor i startbeskedet är uppfyllda och om några avvikelser gjorts. De tekniska egenskapskraven ska vara uppfyllda.

När alla krav är uppfyllda utfärdas slutbesked, och byggnaden får tas i bruk. Om du börjar använda byggnaden innan slutbeskedet kan du bli skyldig att betala en byggsanktionsavgift.

Riskbedömning, kontrollplan och kontrollansvarig

Varje år uppstår fel, brister och skador i bygg- och fastighetssektorn som kostar samhället omkring 111 miljarder kronor. Det handlar om allt från fuktskador och sprickbildningar till felaktiga installationer och konstruktioner som inte uppfyller kraven i lagen.

För att förebygga sådana problem finns i plan- och bygglagen (PBL) ett särskilt kontrollsystem med tre nyckelkomponenter:

1. Riskbedömning – för att identifiera vad som kan gå fel.
2. Kontrollplan – för att visa hur riskerna ska kontrolleras.
3. Kontrollansvarig (KA) – en certifierad person som vid behov hjälper byggherren att säkerställa att kraven följs.

Syftet är att byggprojekt ska bli trygga, hållbara och lagenliga – och att både byggherre och samhälle ska slippa onödiga kostnader.

En riskbedömning görs för att identifiera de delar av byggprojektet där det finns störst risk för att något blir fel och störst konsekvens av det eventuella felet. Utifrån dessa risker bestäms vilka kontrollpunkter som ska tas med i kontrollplanen. Genom att analysera riskmomenten kan man identifiera de kritiska momenten för den aktuella åtgärden som man avser genomföra.

Det sista steget i riskbedömningen är att värdera hur de kritiska momenten ska hanteras i projektet. Risker med både hög sannolikhet och hög konsekvens ska normalt arbetas ned innan det blir dags för specifika kontrollpunkter. Det är först när man har sorterat bort alla oacceptabla risker och ersatt dem med andra lösningar som de kvarstående kritiska momenten kan resultera i kontrollpunkter i kontrollplanen. Kontrollplanen ska aldrig innehålla några oacceptabla risker.

Det krävs att projektörer och entreprenörer är utsedda innan arbetet med en riskanalys kan påbörjas. Bäst är om samtliga parter som är involverade i ditt projekt hjälps åt att ta fram risker och riskåtgärder. Riskbedömningen ska vara anpassad efter projektets omfattning. Hur byggherren har kommit fram till de kritiska momenten kan redovisas som ett försättsblad eller i en bilaga till kontrollplanen.

Exempel på risker kan vara:

• svåra moment i byggtekniken (till exempel tätskikt, bärande konstruktioner),
• risk för bristande tillgänglighet eller fel i brandskydd,
• erfarenhetsmässiga risker - sådant som ofta orsakar byggfel i liknande projekt.

En riskbedömning handlar inte om arbetsmiljö eller personliga skyddsrisker, utan bara om byggnadstekniska frågor.

Som hjälp till dig som ska göra en riskbedömning finns exempel nedan på hur en riskbedömning ska se ut samt en guide för hur du gör.

Du kan använda dokumentet Riskbedömning som du kan fylla i för att göra din egen riskbedömning.

En kontrollplan är ett dokument som beskriver de viktigaste kontrollerna i byggprojektet.
Den visar vad som ska kontrolleras, hur och av vem. Kontrollplanen ska vara anpassad till det enskilda projektet – ingen standardmall gäller för alla.

Följande information måste finnas i en kontrollpunkt:

• Vad som kontrolleras
• Hur kontrollen ska göras
• Mot vad kontrollen ska göras
• Om kontrollen ska göras inom ramen för byggherrens dokumenterade egenkontroll eller av certifierad sakkunnig
• Vem som ska utföra kontrollen

Utöver det som anges ovan så blir kontrollpunkten tydligare om den även innehåller följande information:

• Hur kontrollen ska dokumenteras
• När kontrollen ska ske
• Vilka krav som gäller för kontrollen

För att kontrollplanen ska kunna följas upp och för att kontrollanterna ska kunna fylla i de uppgifter som krävs bör kontrollpunkterna även innehålla följande information:

• Resultatet av kontrollen
• Vem som har utfört kontrollen
• Vilket datum kontrollen utfördes utan anmärkningar
• Kontrollantens signatur

Kontrollplanen fastställs i samband med startbeskedet. När bygget är klart ska kontrollplanen vara ifylld, undertecknad och skickas in inför beslut om slutbesked.

På boverkets webbplats kan ni hitta dokumentet Stödmaterial för att ta fram en kontrollplan (för byggherrar). Detta är en form av checklista som man kan använda som stöd när man tar fram en kontrollplan.

När behövs kontrollplan och riskbedömning?

En kontrollplan krävs vid de allra flesta lov- eller anmälningspliktiga bygg-, rivnings- och markåtgärder.

Riskbedömningen är alltid underlaget till kontrollplanen och behövs oavsett projektets storlek.

I mindre, enklare ärenden brukar förslag till kontrollplan lämnas in tillsammans med ansökan. På så sätt kan man få bygglov och startbesked samtidigt.

Vid större projekt är det vanligare att förslag till kontrollplan lämnas in efter att beslut om bygglov är fattat. Krävs det tekniskt samråd, vilket anges i bygglovsbeslutet, ska kontrollplanen lämnas in inför det tekniska samrådet.

Vid mycket små åtgärder kan kommunen besluta att ingen kontrollplan behövs.

När ska handlingarna lämnas in?

Förslag till kontrollplan och riskbedömning lämnas in:

• tillsammans med bygglovsansökan vid enklare projekt,
• inför tekniskt samråd vid större projekt.

Kommunen granskar handlingarna och kan begära komplettering innan startbesked lämnas.

Så gör du — i fyra steg

1. Identifiera risker
   Gör en bruttolista över riskmoment (t.ex. konstruktion, fukt, brandskydd).
2. Analysera och värdera
   Bedöm sannolikhet och konsekvens för de identifierade riskerna. Markera vilka som är “kritiska”.
3. Utforma kontrollplanen
   Välj kontrollpunkter utifrån riskbedömningen – bestäm vem, hur, när och mot vad kontrollen ska ske.
4. Genomför och dokumentera
   Kontrollplanen ska följas och dokumenteras. Den färdiga dokumentationen lämnas in inför slutbesked.

Vem ansvarar?

• Du som byggherre har det yttersta ansvaret för att det finns en upprättad riskbedömning och kontrollplan.
• Om projektet kräver kontrollansvarig är det denne som ska assistera med upprättandet och genomförandet.
• Kommunen kontrollerar att planen finns och fungerar som den ska.

Vid de flesta bygg- och rivningsprojekt ska en kontrollansvarig vara utsedd.
Den kontrollansvarige är certifierad och hjälper byggherren att:

• ta fram förslag till riskbedömning och kontrollplan,
• se till att kontroller genomförs och dokumenteras,
• delta vid tekniskt samråd, arbetsplatsbesök och slutsamråd
• informera byggherren och kommunen om eventuella avvikelser,
• lämna ett utlåtande inför slutbeskedet.

Den kontrollansvarige ska ha en självständig ställning gentemot entreprenören eller den som utför arbetet.

Du hittar certifierade kontrollansvariga via:

• Kiwa
• RISE

När behövs inte en kontrollansvarig?

En kontrollansvarig krävs inte vid enklare åtgärder där kommunen bedömer att byggherren själv kan ta ansvar för kontrollerna. Exempel kan vara:

• små tillbyggnader eller garage,
• altan, skärmtak eller friggebod,
• byte av fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial (om byggnaden inte är särskilt värdefull),
• installation av kamin eller rökkanal i ett en- eller tvåbostadshus.

Vid tveksamhet kan du alltid kontakta kommunen innan du påbörjar ditt projekt.

Tips

• Spara projekteringsunderlag, ritningar, beräkningar och övriga handlingar som visar hur du har gjort riskbedömningen.
• Utgå från exemplet att risk- och kontrollplanen ska vara anpassade till projektet, inte en standardmall som passar alla.
• Har du ett enklare projekt kan du ofta använda färre och enklare kontrollpunkter – men glöm inte att dokumentera vad som valts bort och varför.