Misstanke om barn som far illa

Om du misstänker eller känner till att ett barn far illa ska du anmäla det till socialtjänsten.

Du kan ringa till oss och prata med en socialsekreterare som arbetar speciellt med barn. Om det är akut och utanför kontorstid ska du ringa 112 och be om att bli kopplad till socialjouren. Som privatperson har du möjlighet att vara anonym, men det förutsätter att du inte berättar vem du är när du kontaktar socialtjänsten.

Allmänheten kan ringa både för råd och stöd men också för ansökan om hjälp för den egna familjen och för att göra orosanmälan. Du kan vara orolig för en klasskompis eller en granne. Det kan också vara så att man som barn och ung och känner att hemmiljön inte är så trygg som den borde vara. Det går bra att vara anonym om man inte vill berätta vem man är. Personalen på socialförvaltningen har tystnadsplikt.

Anställda i skolan och på andra myndigheter kan också vända sig till barn- och familjenheten när man behöver ha en kontakt med socialtjänsten.

Anmälningsskyldighet

Anmälningsskyldighet regleras i socialtjänstlagen 19 kap 1 § och syftet är att skydda barn och unga. Anmälningsskyldigheten anger att allmänheten kan, och bör, göra en orosanmälan till socialtjänsten om den känner till ett barn som far illa eller riskerar att fara illa. Anmälningsskyldigheten anger även att alla som har ett arbete som berör barn och unga eller i sitt yrke kommer i kontakt med barn eller unga genast ska anmäla till socialnämnden om han eller hon misstänker att ett barn eller en ung person far illa eller riskerar att fara illa.

Vid en anmälan behöver du inte ha konstaterat att barnet far illa, det räcker med att du har misstanke om att det kan vara så.

Utredning

Vid en anmälan om barn som far illa gör socialtjänsten alltid en bedömning av om utredning ska inledas eller inte. Om misstanke finns om att barnet varit utsatt för våld, eller har bevittnat våld, görs alltid en utredning.

Hur en utredning ska genomföras anges i socialtjänstlagen och sker enligt en modell som heter BBIC (Barns Behov i Centrum). En utredning får pågå som längst fyra månader. Ofta utförs utredningen genom samtal med familjemedlemmarna och genom att uppgifter hämtas in från till exempel skola, hälsovård eller annan instans familjen har kontakt med.

Stöd till familjen

Om utredningen visar att barnets behov är tillgodosedda avslutas utredningen utan insats. I annat fall kan insatser bli aktuella. De kan vara till exempel råd- och stödsamtal, familjebehandling, kontaktperson, kontaktfamilj, familjehem eller behandling på behandlingshem. Vilken insats det blir beror på barnets behov. Eventuella insatser följs upp och upphör så snart målet för insatserna är uppfyllda. Ibland vill familjen inte ha något stöd. Det är bara när barnets hälsa och utveckling riskerar att skadas allvarligt som föräldrar kan tvingas ta emot stöd för sitt barn.

Kan jag som anmälare få veta vad som händer?

En återkoppling kan endast ske till till dig som privatperson om handläggaren får medgivande från den berörda familjen. I de fall en tjänsteman, exempelvis från skola eller sjukvård, anmält oro för ett barn kan information lämnas om att utredning har inletts eller inte inletts, eller om en utredning redan pågår.