Gå till innehåll

Överklaga beslut, rättssäkerhet

Om ett beslut berör just dig och har gått dig emot kan du överklaga beslutet enligt förvaltningslagen.

Överklaga beslut

Om du inte är nöjd med ett beslut som Lessebo kommun tagit eller anser att det tillkommit på felaktigt sätt, kan du överklaga. Att ha möjligheten att överklaga kommunala beslut och på så sätt låta beslutet genomgå en rättslig prövning av domstol är ett viktigt inslag i den svenska demokratin.

Det finns två sätt att klaga på kommunens beslut. Det ena sättet är laglighetsprövning (kommunalbesvär) och och det andra sättet är förvaltningsbesvär.

Överklaga genom laglighetsprövning (kommunalbesvär)

Kommunfullmäktiges och nämndernas beslut kan i de flesta fall överklagas genom laglighetsprövning.

Alla kommunmedlemmar har rätt att få lagligheten i kommunens beslut prövad genom att överklaga det hos förvaltningsrätten. Överklagandet måste lämnas till förvaltningsrätten inom tre veckor från det att justering av protokollet har anslagits på kommunens anslagstavla.

Förvaltningsrätten prövar om beslutet är lagenligt, det vill säga om innehållet strider mot svensk lag eller mot EU:s bestämmelser. Förvaltningsrätten prövar också om beslutet har tillkommit på ett korrekt sätt. Däremot prövas inte beslutets lämplighet. Beslutet kan därför upphävas, men inte ändras.

Förvaltningsrätten i Växjö kontaktas via e-post eller post: alternativt post:

Överklaga genom förvaltningsbesvär

Bestämmelserna om laglighetsprövning enligt kommunallagen gäller inte om det anges i en annan lag hur ett beslut ska överklagas, vilket är fallet vid myndighetsutövning. Denna form av överklagande kallas förvaltningsbesvär och regleras i förvaltningslagen.

Rätt att överklaga har den som berörs av beslutet, till exempel den som fått avslag på sin ansökan om ekonomiskt bistånd. Överklagandet lämnas till den kommunala myndighet som fattat beslutet inom tre veckor från det att den som berörs av beslutet har fått ta del av det. Hela ärendet prövas, både laglighet och lämplighet.

Ett beslut kan därför inte bara upphävas utan också ändras och ersättas med ett nytt beslut.

Offentlig handling

Med offentlig handling menas en handling som är allmän, förvaras hos en myndighet och som inte omfattas av sekretess. Observera att begreppet offentlig handling inte ska förväxlas med begreppet allmän handling.

Offentlighetsprincipen

Offentlighetsprincipen innebär att du har rätt att ta del av allmänna handlingar som inte är sekretessbelagda eller innehåller personuppgifter som enligt personuppgiftslagen inte får visas. Offentliganställda har rätt att lämna uppgifter till utomstående om de inte begränsas av regler om tystnadsplikt.

Allmän handling

En handling är allmän om den förvaras hos en myndighet och har inkommit dit eller upprättats där. En allmän handling kan bestå av text, bild, information som lagrats i dator med mera. Om en allmän handling blir offentlig eller sekretessbelagd beror på uppgifterna i innehållet.

Offentlig handling

En offentlig handling är en allmän handling som inte är sekretessbelagd och därmed skyddas enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). En offentlig handling ska, enligt offentlighetsprincipen, lämnas ut till den medborgare som så önskar. Du kan läsa mer om offentliga handlingar i offentlighets- och sekretesslagen:

Handlingar som kommer in via e-tjänst eller webbformulär

Om du som medborgare skickar in en fråga via e-tjänst eller vår hemsida registreras den som en allmän handling i Lessebo kommun. Allmänna handlingar som är offentliga är dokument som alla medborgare har rätt att läsa. Att din fråga blir en allmän handling beror på att vi i Sverige har en offentlighetsprincip som ger alla medborgare rätt till insyn i kommunens arbete.

Handlingar som inte är offentliga

Alla uppgifter är inte offentliga. Till exempel kan uppgifter sekretessbeläggas för att skydda enskildas personliga förhållanden inom skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård. Vilka uppgifter som kan sekretessbeläggas framgår av offentlighets- och sekretesslagen. Det är myndigheten där uppgiften finns som fattar beslut om en uppgift ska lämnas ut eller inte. Den som lämnar uppgifter till en myndighet måste normalt räkna med att de kan bli offentliga.

Beslut och överklagande

Om en handling inte lämnas ut har den som begärt ut handlingen rätt till ett beslut från myndigheten som går att överklaga.

Diarium

Vissa handlingar registreras i förvaltningarnas diarium medan andra handlingar kan hållas ordnade på annat sätt. Ett diarium ska alltid hållas öppet för allmänheten. Det finns inget gemensamt diarium för Lessebo kommun. Önskar du komma i kontakt med förvaltningarnas diarier kontaktar du respektive nämndsekreterare.

Anslagstavla, officiell

På kommunens digitala anslagstavla hittar du anslag från de kommunala nämndernas sammanträden.

Anslaget är ett viktigt besked

Vid varje sammanträde skrivs det ett protokoll. Protokollet justeras (skrivs under) av ordföranden och en eller två justeringspersoner, allt för att kontrollera att beslutet är riktigt formulerat. Efter justering sätts ett anslag upp på kommunens officiella anslagstavla.

Av anslaget framgår vilket sammanträde det gäller, när protokollet är justerat och när det anslagits. Det framgår även hur länge anslaget anslås (sitter uppe). Anslaget är ett viktigt besked om att protokollet är justerat, och att överklagandetiden (besvärstiden) för de beslut som tagits börjar löpa.

När kan jag överklaga ett beslut?

Anslaget sitter uppe i tre veckor. Under denna tid har du som kommuninvånare rätt att överklaga. Överklagande av ett politiskt beslut ska ha kommit in till länsrätten inom tre veckor från den dag anslaget sattes upp.

Var finns protokollen?

Du hittar nämndernas protokoll här på vår webbplats:

Originalprotokollen förvaras på respektive förvaltning. Kontakta aktuell förvaltning via kontaktcenter för att ta del av protokoll:

Publicerad:
14 april 2025
Senast uppdaterad:
7 november 2025
Har du hittat ett fel på denna sida? kontaktcenter@lessebo.se