Planprocessen

Standardförförande kan tillämpas till de flesta detaljplaner. Villkoren för standardförfarandet är att detaljplanen är förenlig med översiktsplanen och länsstyrelsens granskningsyttrande, inte är av betydande intresse för allmänheten och inte har betydande miljöpåverkan.

Initiering

En detaljplan kan påbörjas på flera sätt. Ofta ansöker markägare och exploatörer om att detaljplaner ska upprättas för att de vill genomföra en förändring. I andra fall kan en detaljplan sättas igång från politiskt håll för att få till stånd en förändring eller lösa särskilda frågor.

Planbesked

Om planbesked söks ska kommunen inom kort svara genom ett positivt eller negativt planbesked. Kommunens beslut till att göra en detaljplan eller inte går inte överklaga. Kommunen kan också inleda planarbete på eget initiativ utan planbesked.

E-tjänst - Ansökan om planbesked Länk till annan webbplats.

Planförslag

Kommunen tar fram ett planförslag. Till förslaget ska det finnas en eller flera kartor över området, fastighetsförteckning och en planbeskrivning. Fastighetsförteckningen ska bland annat ha information om vilka fastigheter som berörs av planen. Fastighetsförteckningen läggs inte på kommunens webbplats på grund av personuppgiftslagen.

Samråd

När ett första planförslag tagits fram beslutar samhällsbyggnadsnämnden om att sända ut det på samråd till dem som är berörda för att ge dem möjlighet att lämna synpunkter. Det skickas då till länsstyrelsen, Lantmäterimyndigheten, kända sakägare, boende som berörs och andra som har intresse av förslaget.

Synpunkter på planförslaget ska skickas in skriftligen till kommunen. Samrådstiden är normalt tre veckor. Samrådsredogörelse kan göras om kommunen bedömer det behövligt. Denna är en sammanställning av de synpunkter som kommit in och kommunens ställningstagande till dem.

Underrättelse och granskning

Efter samrådet bearbetar kommunen förslaget utifrån de synpunkter som kommit in. Det ändrade förslaget ska kommunen anslå för granskning på kommunens anslagstavla och lägga på kommunens webbplats.

Kommunen underrättar de som berörs av förslaget och har yttrat sig under samrådet. Samtidigt under granskningen ges myndigheter, sakägare och andra som berörs av planen möjlighet att lämna skriftliga synpunkter, för att ha rätt att överklaga beslutet. Granskningens syfte är att visa det bearbetade planförslaget som kommunen har för avsikt att anta. Granskningstiden är normalt tre veckor.

Granskningsutlåtande

Efter granskningen sammanställs alla skriftliga synpunkter, samt kommunens ställningstagande till dem, i ett granskningsutlåtande. Eventuella revideringar av planförslaget görs. Granskningsutlåtandet skickas till de som inte fått sina synpunkter tillgodosedda. Om planförslaget förändras väsentligt sker en ny granskning.

Antagande

Det slutliga detaljplaneförslaget antas av Kommunstyrelsen. Senast dagen efter att protokollet anslagits skickas ett meddelande om detta till länsstyrelsen, Lantmäterimyndigheten och berörda kommuner. Meddelande skickas också till dem som lämnat skriftliga synpunkter under granskningstiden som inte blivit tillgodosedda.

Överklagande

De som inte fått sina synpunkter tillgodosedda har, från tillkännagivandet av antagandet, tre veckor på sig att överklaga beslutet till den instans som tagit beslutet. Antagna detaljplaner kan överklagas till mark- och miljödomstolen.

Laga kraft

Om detaljplanen inte överklagas vinner den laga kraft tre veckor efter att kommunens antagandebeslut anslagits på kommunens hemsida. Planprocessen för den nu gällande detaljplanen är därmed färdig och genomförandefasen kan inledas.

Sammanlagt tar planprocessen ett till två år att genomföra från det att planarbetet påbörjas om detaljplanen inte överklagas.

Utökat förfarande ska tillämpas om planförslaget inte är förenligt med översiktsplanen eller länsstyrelsens granskningsyttrande. Det ska dessutom tillämpas om planförslaget är av betydande intresse för allmänheten, eller i övrigt av stor betydelse. Utökat förfarande tillämpas också om planförslaget har betydande miljöpåverkan.

Initiering

En detaljplan kan starta på flera sätt. Ofta ansöker markägare och exploatörer om att detaljplaner ska upprättas för att de vill genomföra en förändring. I andra fall kan en detaljplan påbörjas från politiskt håll för att få till stånd en förändring eller lösa särskilda frågor.

Planbesked

Om planbesked söks ska kommunen inom kort svara genom ett positivt eller negativt planbesked. Kommunens beslut till att göra en detaljplan eller inte går inte överklaga. Kommunen kan också inleda planarbete på eget initiativ utan planbesked.

E-tjänst - Ansökan om planbesked Länk till annan webbplats.

Planförslag

Kommunen tar fram ett planförslag. Till förslaget ska det finnas en eller flera kartor över området, fastighetsförteckning och en planbeskrivning. Fastighetsförteckningen ska bland annat ha information om vilka fastigheter som berörs av planen. Fastighetsförteckningen läggs inte på kommunens webbplats på grund av personuppgiftslagen.

Samråd och Kungörelse

När första planförslaget tagits fram beslutar samhällsbyggnadsnämnden om att sända ut det på samråd. Planförslaget skickas då till länsstyrelsen, Lantmäterimyndigheten, andra personer, boende och företag som berörs och andra som har intresse av förslaget för att ge de möjlighet att lämna synpunkter. Synpunkter på planförslaget ska skickas in skriftligen till kommunen. Samrådstiden är minst tre veckor.

Planförslaget kungörs i en ortstidning och anslås på kommunens anslagstavla. I kungörelsen ska det framgå samrådstiden, hur och vem lämnas synpunkter och var förslaget är tillgänglig. Planhandlingarna finns också att läsa på kommunens webbplats.

Samrådsredogörelse

Efter samrådet sammanställer kommunen alla synpunkter som kommit in i en samrådsredogörelse. I samrådredogörelsen redovisas också kommunens kommentarer till synpunkterna och förslag på ändringar. Kommunen bearbetar planförslaget utifrån de synpunkter som kommit in och kommunens ställningstaganden.

Underrättelse och granskning

Det ändrade förslaget ska kommunen anslå för granskning på kommunens anslagstavla och lägga på kommunens webbplats. Kommunen underrättar de som berörs av förslaget och har yttrat sig under samrådet.

Samtidigt under granskningen ges myndigheter och andra personer, boende och företag som berörs av planen möjlighet att lämna skriftliga synpunkter, för att ha rätt att överklaga beslutet. Granskningens syfte är att visa det bearbetade planförslaget som kommunen har för avsikt att anta. Planförslaget ska vara tillgängligt för granskning under minst tre veckor.

Granskningsutlåtande

Efter granskningen sammanställs de skriftliga synpunkter som kommit in, samt kommunens ställningstagande till dem, i ett granskningsutlåtande. Eventuella revideringar av planförslaget görs. Granskningsutlåtandet skickas till de som inte fått sina synpunkter tillgodosedda. Om planförslaget förändras väsentligt sker en ny granskning.

Antagande

Beslut att anta planen fattas av kommunstyrelsen. Efter att protokollet anslagits skickas ett meddelande om detta till Länsstyrelsen, Lantmäterimyndigheten, berörda kommuner och regionplaneorgan. Meddelande skickas också till dem som lämnat skriftliga synpunkter under granskningstiden som inte blivit tillgodosedda.

Överklagande

De som inte fått sina synpunkter tillgodosedda har från tillkännagivandet av antagandet, tre veckor på sig att överklaga beslutet till den instans som tagit beslutet. Antagna detaljplaner kan överklagas till mark- och miljödomstolen.

Laga kraft

Detaljplanen vinner laga kraft tre veckor efter att protokollets anslagsbevis satts upp på kommunens anslagstavla, om detaljplanen inte överklagas och Länsstyrelsen beslutat att inte överpröva planen. Planprocessen för den nu gällande detaljplanen är därmed färdig och genomförandefasen kan inledas.

Sammanlagt tar planprocessen ett till tre år att genomföra från det att planarbetet påbörjas om detaljplanen inte överklagas.

Begränsat förfarande kan tillämpas om alla som kommunen samrått med godkänner planförslaget. I detta fall behövs underrättelse och granskning inte göras. Planen kan gå direkt till antagande.

Initiering

En detaljplan kan påbörjas på flera sätt. Ofta ansöker markägare och exploatörer om att detaljplaner ska upprättas för att de vill genomföra en förändring. I andra fall kan en detaljplan sättas igång från politiskt håll för att få till stånd en förändring eller lösa särskilda frågor.

Planbesked

Om planbesked söks ska kommunen inom kort svara genom ett positivt eller negativt planbesked. Kommunens beslut till att göra en detaljplan eller inte går inte överklaga. Kommunen kan också inleda planarbete på eget initiativ utan planbesked.

E-tjänst - Ansökan om planbesked Länk till annan webbplats.

Planförslag

Kommunen tar fram ett planförslag. Till förslaget ska det finnas en eller flera kartor över området, fastighetsförteckning och en planbeskrivning. Fastighetsförteckningen ska bland annat ha information om vilka fastigheter som berörs av planen. Fastighetsförteckningen läggs inte på kommunens webbplats på grund av personuppgiftslagen.

Samråd och granskningsutlåtande

När ett första planförslag tagits fram beslutar Samhällsbyggnadsnämden om att sända ut det på samråd till dem som är berörda för att ge dem möjlighet att lämna synpunkter. Det skickas då till länsstyrelsen, Lantmäterimyndigheten, kända sakägare, boende som berörs och andra som har intresse av förslaget.

Om planförslaget godkänts av alla i samrådet behöver underrättelse och granskning inte ske. Kommunen sammanställer ett granskningsutlåtande efter samrådet.

Efter samrådsperioden, och ett godtagande av detaljplaneförslaget från samrådskretsen, finns det inga fler tillfällen att lämna synpunkter. Handlingarna skickas därefter till kommunstyrelsen för antagande.

Antagande

Det slutliga detaljplaneförslaget antas av kommunstyrelsen. Efter att protokollet anslagits skickas ett meddelande om detta till länsstyrelsen, Lantmäterimyndigheten, berörda kommuner och regionplaneorgan. Meddelande skickas också till dem som lämnat skriftliga synpunkter under granskningstiden som inte blivit tillgodosedda.

Överklagande

De som inte fått sina synpunkter tillgodosedda har, från tillkännagivandet av antagandet, tre veckor på sig att överklaga beslutet till den instans som tagit beslutet. Antagna detaljplaner kan överklagas till mark- och miljödomstolen.

Laga kraft

Om detaljplanen inte överklagas vinner den laga kraft tre veckor efter att kommunens antagandebeslut anslagits på kommunens hemsida. Planprocessen för den nu gällande detaljplanen är därmed färdig och genomförandefasen kan inledas.

Sammanlagt tar planprocessen mellan sex och tolv månader att genomföra om detaljplanen inte överklagas.

Samordnat förfarande kan tillämpas om kommunen ska göra en detaljplan för ett ärende som även prövas enligt miljöbalken, väglagen eller lagen om byggande av järnväg. Då förfarandena enligt de olika lagarna samordnas kan dubbelarbete och dubbla prövningar undvikas.

Att upprätta ny detaljplan, enligt samordnat förfarande

1. Eventuellt samråd
2. Kungörelse/Underrättelse
3. Granskning
4. Granskningsutlåtande
5. Antagande
6. Laga kraft

Översiktsplaneringen kan inledas med ett programskede, då alla eller särskilda förutsättningar översiktligt utreds.

När ett förslag till översiktsplan tagits fram är det dags för samråd. Under detta skede skickas förslaget inklusive miljökonsekvensbeskrivningen ut på samråd efter beslut i kommunstyrelsen för att få in synpunkter. Offentliga samrådsmöten kan hållas. Det är viktigt att tycka till i detta tidiga skede. Under framtagandet av samrådshandlingen kan kommunen ha en tidig invånardialog, men det är inget lagkrav.

Planförslaget ställs ut för granskning i minst två månader efter beslut i kommunstyrelsen. Även under granskningsskedet kan kommuninvånare, fastighetsägare, grannkommuner, myndigheter och andra lämna synpunkter.

Planförslaget antas av kommunfullmäktige efter godkännande i kommunstyrelsen.

Översiktsplanen kan överklagas från den dag beslutet om antagande anslås på kommunens anslagstavla. Planen kan överklagas om det finns brister i handläggningen. Får den som överklagar rätt i högre instans, kan ett eller flera skeden i översiktsplaneprocessen komma att göras om. Överklaganden prövas av förvaltningsrätten, kammarrätten och sista instans Högsta förvaltningsdomstolen, så kallad laglighetsprövning.

Kommunen fattar beslut om att ta fram ett planprogram. Planprogram är en tydlig avsiktsförklaring om att kommunen avser att detaljplanelägga ett område.

När ett programförslag tagits fram beslutar kommunstyrelsen om att sända ut det på samråd till dem som är berörda för att ge dem möjlighet att lämna synpunkter. Det skickas då till länsstyrelsen, Lantmäterimyndigheten, kända sakägare, boende som berörs och andra som har intresse av förslaget.

Synpunkter på planförslaget ska skickas in skriftligen till kommunen. Samrådstiden är normalt tre veckor. Kommunen tar sedan fram en samrådsredogörelse, som innehåller en sammanställning av de synpunkter som kommit in och kommunens ställningstagande till dem.

Efter samrådet bearbetar kommunen förslaget utifrån de synpunkter som kommit in.

Det slutliga programförslaget godkänns sedan av kommunfullmäktige och kan sedan användas som underlag för kommande detaljplaner och beslut.

Beslutet anslås på kommunens anslagstavla och skickas ut till berörda myndigheter och sakägare.