Machokulturen behöver utmanas

Patrik Gustavsson är rektor på Bikupan och arbetar tillsammans med Gabriella Baricevic Ljungqvist som är biträdande rektor på Lessebo gymnasieskola.

- Vi ser mönster hos eleverna som inte är okej, säger Patrik Gustavsson. Det handlar om att man uttrycker sig hårt mot varandra som leder till kränkningar elever emellan. Vi arbetar med det och har minskat antalet anmälda kränkningar men vi behöver fler verktyg för att arbeta långsiktigt.

De verktyg som skolorna kommer använda sig av handlar om att arbeta med normer och att lyfta fram vad som är okej mellan skolkamrater och vad som inte är okej. Erfarenheter från skolorna i Lessebo visar att när eleverna får börja prata om könsroller, förväntningar och det sociala trycket så blir det också lättare att säga ifrån när någon går över gränsen.

- Vi kommer samarbeta med riksorganisationen MÄN som har en metod för att minska våld och kränkande beteende, berättar Gabriella Baricevic Ljungqvist. Den traditionella mansrollen i en bruksort som Lessebo kan innehålla en syn på skolan, liksom mansrollen hos nyanlända, som innebär att studier och att plugga hårt är något som flickor ägnar sig åt och inte pojkar. Det ser vi i pojkarnas låga betygsresultat i kommunen.

Under projektperioden kommer all personal på de bägge skolorna utbildas av organisationen MÄN i metoden och hur man arbetar med den. Ett kommunteam med personal från respektive skola kommer arbeta mer på djupet och få en mer genomarbetad utbildning. De ska sen också fungera som stöd för kollegor. Arbetet påbörjas på högstadiet och gymnasiet men är tänkt att gå vidare ner i åldrarna för att tidigt börja prata om beteenden och vad som är okej och inte.

- Det förebyggande arbetet är jätteviktigt för att skapa en trygg skolmiljö, säger Patrik Gustavsson. Eleverna är i skolan för att lära sig saker och allt som stör det ska vi ta bort. Genom att utmana normerna och börja prata om manlighet så tar vi tag i det faktum att pojkar är klart överrepresenterade när det gäller anmälningar om kränkningar. Metoden som vi kommer arbeta efter ska visa eleverna att det är okej att vara sårbar, det är en lättnad för många elever när de kan släppa på rollen och bara vara sig själva.

- Vi har börjat med ett förändringsarbete och vet att det här tar tid. Vi siktar på en tid från tre till fem år men varje förändrat beteende till det positiva är såklart väldigt bra för våra elever, säger Gabriella Baricevic Ljungqvist.

På Bikupan planerar man för att genomföra diskussioner i samband med mentorstiderna och få med hela skolan i arbetet. I satsningen som SKL, Sveriges Kommuner och Landsting utlyst kring förebyggande arbete mot kränkningar har 49 kommuner fått pengar. I Kronobergs län är det Växjö och Lessebo som blivit beviljade medel. En rekommenderad metod är just den som Lessebo kommun kommer arbeta med: MVP, Mentors in Violence Prevention.

- Vi tror på samverkan och att vi genom projektet kan förbättra kommunikationen mellan elever och personal, konstaterar Gabriella och Patrik.