Satsning för bättre hjärnhälsa

Varje år insjuknar cirka 20 000–25 000 personer i demenssjukdom, och till år 2050 beräknas antalet drabbade i Sverige uppgå till 230 000–270 000. För att möta utvecklingen genomför Lessebo kommun och Region Kronoberg tillsammans ett projekt som handlar om att stärka livskvaliteten för äldre i kommunen.

Lessebo kommun och Region Kronoberg har fått nästan 1,3 miljoner kronor i statsbidrag för att införa Finger-modellen, en modell som bygger på en studie som visar att koordinerade livsstilsåtgärder inom fem områden kan förebygga eller fördröja utvecklingen av kognitiv svikt och demens. De fem områdena är:

• hälsosam kost
• fysisk aktivitet
• kognitiv träning
• sociala aktiviteter, och
• kontroll av hjärt- och kärlrelaterade riskfaktorer.

Projektet drivs av Kajsa Johansson, demenssjuksköterska på Lessebo kommun och Madelene Pilkvist, specialistsjuksköterska med inriktning demens på Region Kronoberg.

Möjlighet att jobba förebyggande

– Forskning visar att minst 45 procent av alla demensfall kan kopplas till påverkbara faktorer som livsstil, hälsa och kontroll av hjärt- och kärlrelaterade riskfaktorer. Ofta möter vi personer när sjukdomen redan har utvecklats, men nu får vi möjlighet att arbeta mer förebyggande och stärka invånarnas hälsa innan problem uppstår. Det känns både viktigt och inspirerande, säger Madelene Pilkvist.

Projektet med att införa Finger-modellen kommer att genomföras i tre olika delar under hösten 2026:

1. Kostnadsfria öppna föreläsningar om att minska risken för demenssjukdom. Se vår evenemangskalender för datum och tider:
   Föreläsning: Så kan du minska risken för demens
2. Utbildning för omsorgspersonal i Finger-modellen.
3. Tillfällen med dans- och musikupplevelser för personer med demenssjukdom som bor på gruppboende.

Små förändringar kan ge stora hälsoeffekter

Lessebo kommuns demenssjuksköterska Kajsa Johansson berättar att syftet med föreläsningarna är att öka kunskapen hos invånarna i Lessebo kommun om hur man själv kan göra för att förebygga demenssjukdom.

– Det behöver inte vara några stora livsstilsförändringar, utan det kan vara att man cyklar eller går istället för att ta bilen, äter lite mer hälsosamt, till exempel fisk två gånger i veckan, och utmanar sin hjärna med klurigheter. Små förändringar kan ge stora hälsoeffekter, säger Kajsa, som också lyfter insatserna för personalen och personer som drabbats av demenssjukdom:

– Det känns bra att kunna ge något till personalen som jobbar inom vård och omsorg och även till de som drabbats av demenssjukdom. Vi ser till exempel att det finns demenssjuka som inte längre kan prata men de kan sjunga. Så kanske kan våra aktiviteter med dans och musik bidra till att hejda sjukdomen lite, avslutar Kajsa Johansson.