Om biblioteket - historik
Lessebo bibliotek
Följande text har fritt hämtats ur Lessebo hembygdsförening 1948-1958, skriven av kantor Erik Blank, föreståndare år 1911-1955. Han hade tjänsten i 45 år.
I brukets räkenskaper omnämndes biblioteket 1874, men det är inte uteslutet att det även tidigare har funnits en boksamling.
Bergsrådet Aschan på Lessebo bekostade bl a en skola och hans boksamling fanns på bruket vid hans död 1856. När Lessebo lånebibliotek började sin verksamhet skedde det med ett bokbestånd på 90 band, av vilka flertalet kom från boksamlingen. Flera av dem var försedda med bergsrådets och bergsrådinnans namnteckningar.
Det fanns 39 band som var "Läsning för folket" utgivna av Sällskapet för nyttiga kunskapers spridning (där både bergsrådet och hans son var medlemmar).
Det fanns även 16 band av "Andaktsstunder" eller Christliga betraktelser, 7 band av "Svenska folkets sagohävder" av Afzelius och Historiska berättelser. Om de senare har biblioteksföreståndaren antecknat att de var "mycket använda".
I en bok från 1874 har Lessebo bolags disponent Carl Magnusson antecknat:
"Lessebo lånebibliotek, som blivit bekostat av de medel från handelsvinsten (brukshandeln) som Lessebo Bolag ställt till disponentens förfogande, att användas till understöd åt medellösa, som icke äro kvalificerade till hjälp från Nilsson Aschanska Donationsfonden, till änkor, till livräntor åt vid Lessebo födda barn tillhörande brukets arbetarefamiljer, till understöd för skolgång m.m. kan förökas i behov och upplåtes till begagnade av följande villkor: Den som vill låna böcker inbetalar vid sitt inskrivande 50 öre och är då berättigad att låna ett band av de, som finns tillgängliga, och innehaves under 14 dagar. Medhinnes läsningen av bandet på 7 dagar, får även en ny bok tillägnas. Låntagaren ikläder sig ansvarigheten för bokens vård och återlämnar den i fullt oskadat skick, eller ersätter skadan."
Omkring år 1880 ändrades namnet till Lessebo arbetarbibliotek. Bibliotekets föreståndare var folkskollärare Håkan Lundén och år 1884 fanns det 227 band att låna. 1889 gjorde man sig av med gamla och förslitna böcker och gjorde en mer fullständig bokkatalog. Där fanns t ex författare som : E. Tegnér, Thomander, Fjellstedt, F. Bremer, Emelie Flygare-Carlén och Topelius.
Biblioteket upphörde omkring 1900. möjligen beroende på att folkskollärare Hedén då flyttade till Växjö. Det år bildade Lessebo föreläsningsförening drog försorg om att det på nytt kom till stånd ett bibliotek i Lessebo. År 1906 inköptes böcker för 269 kr. Lessebo bolag bekostade biblioteket fram till 1907.
Följande text är hämtad ur "Fakta om Lessebo bibliotek"
Omkring år 1930 blev Lessebo en filial till Hovmantorps församlings bibliotek för att år 1952 åter bli självständigt som Lessebo köpings bibliotek. År 1916 startades ABF:s studiecirkelbibliotek 218, med lokaler i Folkets hus. Bokbeståndet ökade till 1012 band 1937 och uppgick till 2197 band år 1958. Från år 1955 var Carl Jönsson föreståndare för "bruksbiblioteket". 1958 sammanslog man de båda biblioteken, bruksbiblioteket och ABF:s bibliotek, och allt flyttades till moderna utrymmen på Stationsgatan 10. Från och med nu omorganiseras verksamheten till Lessebo huvudbibliotek med filialbibliotek i Hovmantorp Kosta och Skruv. Verksamheten leds av en fackutbildad bibliotekschef med kontorspersonal och filialföreståndare. 1974 flyttas biblioteket till Cityhuset och invigs den 17 februari. På bottenvåningen fanns barnavdelning, ungdomsavdelning, musikavdelning, läsavdelning, tidskrifter-TV-avdelning, arbetsrum, närmagasin, kapprum mm. I källaren fanns det utställningsytor, magasin, arkiv, sagorum med Kasperteater, studierum, forskarrum. personalrum m.m. 1987 utsågs Lessebo kommun till årets kulturkommun. Omkring år 1999 flyttades biblioteket till Stationsgatan 2.
Lessebo bibliotek flyttade år 2010 till fd Lessebo Folkets Hus. Mycket av interiören i form av takkronor och rumsindelning bevarades. Den gamla scenen är nu en sk "Sagoscen" med plats för de mindre barnen. Lokalens café är i bruk i biblioteket.
Hovmantorps bibliotek
Texten är fritt hämtat ur Fakta om Hovmantorps bibliotek. I ett protokoll från kyrkstämman i Hovmantorp år 1863 skrevs följande:
"Församlingen ansåg en sådan inrättning för ganska nyttig, när den utgöres av nyttiga Böcker och ville församlingen bilda ett sådant. Församlingen har redan 15 årgångar av "Läsning för Folket" och ville inköpa fortsättningen af dessa nyttiga verk och emellertid göra dessa och andra böcker som kyrkan har mera kända och tillgängliga för folket att låna än som hittills sket..."
När sockenstämman beslöt starta biblioteket fastställdes att avgiften skulle vara 5 öre för varje boklån om en månad.
Boksamlingen ökades, mycket beroende på kantor J B Lagerlund som var mycket intresserad.
Mellan år 1879-1880 fick biblioteket in 26 öre i utlåningsavgifter. I en anteckning från 1897 finns en anteckning där Lagerlund uttryckte sin besvikelse över att endast ett fåtal lån hade gjorts och att ingen ny litteratur kunde köpas för avgifterna. Det första statliga anslaget fick biblioteket 1916 med 65 kr.
År 1908 startades ytterligare ett bibliotek av Logen Gustav Wasa av IOGT. De båda biblioteken slogs samman 1955. En raritet följde med Logen Gustav Wasas bokbestånd, nämligen en förstahandsupplaga av " I vapenrock och linnebyxor" som var en gåva från författaren, Vilhelm Moberg.
1936 startades även ett ABF-bibliotek i Strömbergshyttan. Detta slogs samman med kommunens bibliotek 1968. Vid kommunbildningen 1952 övergick huvudmannaskapet för verksamheten från den kyrkliga kommunen till den borgerliga och under 1952-1970 ingick alla de bibliotek som fanns i Furubydelen.
Lokaler för biblioteket har varit sockenstugan, vita skolan, kommunhusets källare samt församlingshemmet. Bibliotekarier har varit: folkskollärare Magnus Lindblad, kantor J B Lagerlund, kantor E W Larsson. lärarinnan Anna Kraak, fanj. Fritz Johannesson, Fru Ruth Johanesson, Metallarb Fritz Ljungberg, Fru Margareta Svensson och fru Birgitta Strömberg.
Biblioteket flyttade in i renoverade lokaler i Hovmantorps kommunalhus 1974. Huset har förutom den kommunala förvaltningen under åren inrymt sockenbank, polisstation, läkarmottagning, gymnastiksal, badanläggning, träslöjdsal för att slutligen delvis rymma ett bibliotek.